Det visade sig vara en stor nöt att knäcka. Det fanns inga lätt tillgängliga data om detta. Var det rimligt anta att grusgropen i Säbylund hade kommit till när byggandet av Halsberg-Örebro började i juni 1860? Halsberg, som då stavades med ett "s".
Det här var långt före miljöprövning och grusfrågan löstes, som vid de flesta, om inte alla, järnvägsbyggen, så lokalt som möjligt. Här borde gruset ha tagits ur den rullstensås som linjen följer vid Säbylund. Karlslundsåsen, Mosjöåsen eller Kumlaåsen. Den kallas lite olika men det är samma ås.
Fanns det något som styrkte det? Kumla kommuns arkivarie har letat men inte hittat något om vare sig grusgropen eller de byggnader som funnits i Säbylund. Sveriges geologiska undersökning (SGU) hade över huvud taget inga äldre uppgifter.
Det skulle visa sig att min teori höll, mer om det längre fram.
Ett tips
Tipset kom i Jvm forumet och pekade på Tidningsarkivet vid Kungl. Biblioteket, (KB) men det styrkte inte min teori om en grusgrop redan vid byggandet av sammanbindningsbanan Halsberg-Örebro 1860--1862. Det fanns flera notiser om gruståg från Säbylund. Den äldsta, från den 13 april 1895 i Örebro Tidning, "Ras å Halsberg-Mjölbybanan." En senare, i Nerikes Allehanda, den 21 juli 1897, "Grusgropen vid Säbylund -- i det dagligen icke mindre än 60 järnvägsvagnar sand där utlastas."
Borde det inte finnas mer och äldre info, bortemot 30-35 år äldre?
Den informatione fanns i en av landtmätare Dahlgrens kartor från år 1861.
Marken var föremål för expropriation år 1861
Klart är, enligt V. Dahlgrens karta, att man påbörjade ett expropriationsförfarande 1861. Kartan, observera norrpilen, visar det tiltänkta området väster om banan där Statens Järnvägsbyggnader behövde ta grus. I högra delen av kartan, Säbylundsallén till herrgården från landsvägen Kumla - Örebro. Allén korsar järnvägen vid banvaktstugan (12). Landsvägen kommer senare, år 1906, att behöva flyttas närmre järnvägen då grustaget äter sig inåt och riskerar vägen.
Kartan hämtad ur akten för Örebro län "18-jvg-49" i Lantmäteriets historiska delkartor. Akten innehåller 387 sidor där enbart de första 17 sidorna är kartor. Resten är handskrivna, svårlästa köpebrev och registerförteckningar. Formatet i den från ett original skannade versionen, motsvarar ett förhållande på ungefär 2,66:1 och är typiskt för expropriationskartor från denna tid. Bladet som omfattar Säbylund är hela 11995 x 4509 pixlar stort. De ritades ofta som långa band eller rullar för att visa en sammanhängande järnvägssträcka med berörda fastigheter på ett enda blad. utan att behöva dela upp i många separata ark. Någon formatstandard fanns inte – måtten anpassades efter sträckans längd och praktiska behov. Papperet på 1860-talet var troligen tillverkat av slitna textilier som linne och bomull, d.v.s. lump. Detta gav ett relativt hållbart och fint papper, lämpligt för handritning med bläck och akvarellfärger.
Nils Ericson
En inte oväsentlig detalj som styrker min teori om grusgropens tillkomst vid banbygget är den stora nyttan som en grustäkt, i stort sett mitt i arbetsområdet utgjorde, när arbetet med bankroppen drog fram "öfwer de sanka ängarne på båda sidor om Säbylund. och utmed Mosjöns westra strand." Detta skriver Chefen för Statens Järnvägsbyggnader, Friherren, Översten mm Nils Ericson, i sin "underdåniga" arbetsrapport till Kungl. Maj:t. över arbetet för det första kvartalet 1861. Rapporten återgavs i Post-och Inrikes Tidningar den 27 juni 1861.
Foto: Wikipedia. Post o Inrikes Tidningar 27 juni 1861: KB, Tidningsarkivet, båda PD.
