Mosjöarna 1688

Mosjöarna i plural syftar utöver den större sjön även på Lillsjön som syns på denna handritade "Nerikekarta" från år 1688. Lillsjön låg uppströms i Täljeån vid Sundsbron. Ännu mer uppströms syns grönstreckade "Sörby kärr", idag sedan länge utdikat och numera golfbana - Örebro City Golf & Country Club med Mosjö golfbana. Området söder om Täljeån kallas än i dag Lillsjön. Nedströms Mosjön, vattnet rinner till höger, fanns då Atterstaån som rann igenom Gellerstakärren. Längst ned till höger, en av de dåvarande Kvismarsjöarna där den Östra Kvismaren nivå på 1880-talet sänktes med 1,46 m. i samband med den stora Hjälmaresänkningen. Numera finns "Fågelsjön" i Kvismarens naturreservat.
Utsnitt ur Nerike 1688 fr. Lantmäteriets historiska kartor
Lantmäteriets historiska kartor, Nerike 1688


1862

Kartan sammansatt av två. Den större högra delen är Vingåker 65 uppmätt åren 1838 -- 1862 av Topografiska kåren med den i augusti 1862 öppnade järnvägen förbi Säbylund. I kanten på kartan, redovisas också fältmätarna. Heliogravyrritarna A. Hedlund och L. Wistedt, statstopograf K. Stigmark, gravör G. Jonsson och fanjunkarna J. Svensson och B. Sahlberg. En övningsavelning ur kåren under befäl av kapten E. de Laval deltog.

Nyare till vänster, är Generalstabskartans blad Askersund 64 uppmätt åren 1884 -- 1885. Då hade kåren blivit Topografiska avdelningen inom Generalstaben och vilka som gjorde arbetet, lämnas därhän.
Generalstabskartan uppmätt 1838-1862
Lantmäteriet, Historiska kartor, Generalstabskartor


1871 geologisk karta

Redan före 1813 hade Säbylunds fideikommissarie Nils Silfverschiöld haft planer på att sänka Mosjön. En ingenjör George Stephens fick uppdraget att avdika området. 1806 visade det sig att Stephens plan inte gick att genomföra. 1842 bekostade Axel Lewenhaupt en ny undersökning av förhållandena. Inget händer förrän den regniga sommaren 1851 och 1858 var den första sänkingen av Mosjön genomförd. Med den utvanns 1 500 hektar åkermark. Senare bildades Mosjöns nya sänkningsbolag. Dåliga tider och bristande intresse gjorde att det nya bolagets verksamhet låg nere till 1874.
Mosjö, geologisk karta 1871
Eget arbete, ur SGU:s aa49-karta Segersjö 1871

Förste lantmätaren PH Öhrwall berättar 1883

I hushållningssällskapets kvartalstidskrift:"Den landvinning, förbättring av vattensjuk mark och torrläggning av åker och äng som åstadkommits genom Mosjöns sänkning och upprensningen av Kumla- och Täbyåarna 1855-1857 omfattade 18542 kvadratrev (motsvarar 16,35 kvadratkilometer red:s anm.) till en kostnad av 86576 kronor. Den slutliga sjösänkningen 1880-1883 gav en landvinning på yttterligare 23,50 kvadratkilometer till en kostnad av 126000 kronor. De flesta av de 650 torrläggningsföretag som genomfördes i Örebro län mellan 1840-1940 genomfördes under 1800-talets andra hälft på Närkeslätten. De mest omfattande är sänkningen av Hjälmaren och Kvismarsjöarna 1878-1888 och sänkningarna av Mosjöarna som avslutades helt 1922."


1924

Inramat förstorat området kring Säbylunds hållplats. Ett sidospår fortsätter efter grusgropen över gränsen mellan Kumla - och Mosjö landskommuner upp till den norra torvindustrin.
Säbylund 1925
Lantmäteriet, historiska kartor, generalstabskarta 1924


Översiktskarta 2024

Säbylunds egendom ligger strax norr om Kumla i Kumla kommun. Kommungränsen mot Örebro i norr visas med en svagt violett linje. Namnet Mosjö och Mosjön lever kvar trots att sjön torrlades helt i slutet av 1800-talet. I den före detta södra grusgropen har naturen etablerat en, ganska grund, sjö. En populär badsjö här på Närkesslätten.
Översiktskarta Säbylund
Källa:Kartbild.com


Spårsystemen vid och till grusgroparna har förändrats över tid. Spåret där låg löst på marken, inte ballasterat. Det baxades i sidled allt eftersom gruset förbrukades.se Lennart “Lastspåret baxades efterhand mot gruskanten allt eftersom lastningen fortskred. Man lastade för hand i vart fall fram till början på 50-talet.
Sidospåren 1961
Eget arbete baserat på ekonomiska kartan 1961 och flygfoton